onsdag, november 09, 2005

Burr

- I år är det som om Hösten sa till Vintern; " Du får ta allt det kalla den här gången. Jag tänker bara dansa in obemärkt som en förlängd sommar" säger Mattias när vi sitter på en uteservering i slutet av oktober. Hösten bara: " Råkylan och tristessen är din, jag gör inte sådant längre pysen."

Det verkar som dansen är över nu.

Kölden slingrar sig innanför fodret i min yllejacka, upp i blusen och ner i brallan. Jag fryser konstant. Jag vill bygga en specialbyxa med värmeslingor i. Tänk vad behändigt, man trycker bara på en liten knapp och vips så är hela byxan glödhet. Finns det såna byxor att köpa på marknaden redan kanske? Jag föreställer mig att värmebyxan känns lite som när man kissade på sig när man var liten. Alla fördämmningar brast och sen blev det bara helt varmt på hela barnabenen. Det var äckelskönt liksom. Jag vill känna så igen.

På natten sätter man byxan på laddning så att den är varm och go till morgonen när man ska bege sig ut i kylan. Det är viktigt att den inte hettas upp för mycket så att det börjar ryka ur bakdelen när man går. Det skulle nog folk tycka var konstigt och man kanske inte skulle få några kompisar.

Pants on fire. Så ska de heta. Värmebyxorna.