lördag, december 09, 2006

Mess.

























Något is messing with my head denna veckan. Skulle vilja åka på psykoanalyscamp i jul. Typ som kollo fast man låg i psykoanalys hela dagarna. Låg i? Säger man så? Genomgick psykoanalys? Åkte in i?

När jag åt middag med min exhusband, som två vuxna människor, sa han att alla går i terapi nuförtiden. En han känner gör det "bara för att det är så trevligt." Haha. Egentligen tror jag att alla människor could use a little therapy. Tror vi saknar bikten.

Exhusband frågade om jag åt ordentligt. Jag blev typ rörd och sa att jag gör det men det var bara ljug. Jag äter fast o-ordentligt. Just nu äter jag exempelvis havrefras utan mjölk till middag. Det är torrt. O-gott.

Jag ska få en ny chef. Hon verkar trevlig.

Har köpt pälsmössa. När ska jag använda den? Det är vår. Klimatchanges är så last season. Skulle vilja bo i norrland, det verkar trevligt där. Prestigelöst, kallt, natur, inbunda människor som spelar i indieband. Tror inte att alla går i terapi. Skulle åtminstone vilja ha lite familj där. Det låter så trevligt när folk säger att de ska flyga hem till Umeå över jul. Eller åka nattåget. Jag skulle haft pälsmössa på mig på nattåget.

Ringde hem och sjöng Jag kommer hem igen till jul. Mamma skrattade hånfullt. Hade hon varit en norrländsk mamma hade hon gråtit.

5 Comments:

Anonymous Anonym said...

norrländska mammor gråter inte

10 december, 2006 14:17  
Anonymous Anonym said...

Vad gör de då?

10 december, 2006 14:55  
Anonymous Anonym said...

De säger typ "jaja, du se' väl till att ha med dig smörgås på tåget så du int' blir hungrig och osoven".

Norrländska mammor är praktiska till sin läggning, och har vissa problem med att visa sin omsorg på ett känslomässigt sätt. Enligt schablonen, alltså.

Vet inte om "trevligt" är vad jag skulle kalla terapi, men värt det. Livet blir inte ljust och problemfritt men problemen slutar vara ett enda obegripligt trassel och mer som hanterliga nystan liksom.

10 december, 2006 17:52  
Blogger Viktorov said...

Min mor är hård. Hon gråter mycket sällan. Skrattar ofta rått. Fast hon är mycket snäll, fast på ett lite kargt sätt. Igår åt jag palt hos henne. Och hon är uppfostrad med att truga tre gånger. Det gillar jag, men det kan gå andra på nerverna, duvet om man verkligen inte vill ha någonting och inte bara "låter sig trugas" a la Norrbottniskt 50-tal.

Tyvärr är det inte ens särskilt kallt häruppe. Inte iår. Jag har inte haft på mig mössa någon gång i år, bara för att dölja håret någon dag, men inte för att värma.

11 december, 2006 13:27  
Anonymous Anonym said...

Ok, så jag hade fel. En sak jag undrat väldigt länge är hur den norrländska pappan är. Känns inte som ni från the northern kommer se det här och svara. Jag famlar i mörker.

12 december, 2006 16:26  

Skicka en kommentar

<< Home