Det var längesen jag var normal

Jag är en lousy godmother. Det var dop för min guddotter Astrid i helgen. Jag tänkte på det då. Först låste jag mig ute när jag var i tvättstugan och höll på att missa hela skiten, sen åkte jag hem med dyra doppresenten i väskan och glömde ge henne den. Jag hade köpt den för mina sista pengar.

Jag är dålig på att träffa henne. Gå promenader med henne i gröna vagnen, skoja med henne så att hon skrattar. Hon är så liten och fin. Jag så stor och brutal.

Var även konstigt klädd på dopet. Och satte mig ner på fel ställe när det var meningen att jag skulle stå. Prästen sa till mig på skarpen. Astrids papa & mama sjöng en sång. Det var fint. Nåja. Jag hade allafall fina skor. By the end of the day är skorna det enda som räknas. Det tror jag Astrid kommer förstå när hon blir stor.