Du sökte en källa och fann ett hav

Jag målar i mörka färger. Känner mig som Edith Södergran i dikten Livet. Älskar Edith multi mucho.

Påsk coming up. Det är en weekend som lämpar sig för storstäder. För Paris, Istanbul och Prag. Samt för Barcelona. Även för New York. Den lämpar sig inte för Stockholm. Så är det bara. Edith hade säkert åkt till Schweiz.

Ibland när jag står inför ett val tänker jag, vad skulle Edith gjort? Jo, hon skulle dö ung. Det är inte särskilt upplyftande att tänka så.
Edith föddes ju som bekant i Sankt Petersburg. Det är mäktigt. Tänk själv att nån frågar var man kommer ifrån och man ba' på finlandssvenska; " Jag kommer ifrån en by som heter Habo. Men jag föddes i S:t Petersburg." Genast framstår man ju som en intressant människa. När nån frågar mig var jag kommer från säger jag alltid namnet på min hemby, aldrig Sthlm. Hur lång tid tar det egentligen för en människa att bli en del av sin stad? 15-20 år? 10 har inte räckt för mig allafall.

Jag fäster inte så stor vikt vid staden som sådan. Jag tänker att en stad är en stad i egenskap av människorna man känner i den.

Edith hade inte många vänner. Hela hennes liv var kantat av sorg. Jag skulle kunna berätta mer för dig om hennes liv men jag orkar inte tänka på det mer idag.