barbarerna

Såg ett jakt- och fiskeprogram i teven. Det var första gången mitt liv jag tänkt på jakt och fiske. En gotländsk man satt och lurpassade på en kronhjort under ett träd. Han jagade på en barons marker. I jaktpusen visade baronen sina antika möbler. Han ba'; Den här pjäsen är en verklig raritet... Pjäsen. Ett så festligt ord. Hädanefter kommer jag benämna alla mina möbler så.

Tillbaka till jakten. Till sist så jagade de hemska hundarna ut kronhjorten ur skogen till ett öppet fält. Gotlänningen sköt, hjorten skadesköts men sprang ändå vidare. Jag grät. Så ringde de andra jägarna och ba' grattis, han ligger här i ett dike och flåsar. BARBARER. Jag hatar jakt.

Jag tycker även det är hemskt med fiske samt sportfiske. Hur gött tror ni det är att dra upp sin egen kroppsvikt i munnen, va va? Och hur gött är det att bli islängd i vattnet igen för att man inte var tillräckligt köttig och få simma omkring med ett skitstort sår som gör att man inte kan äta så att man dör av svält?

Jag kommer allafall aldrig jaga slash sportfiska. Om Jan Guilliou och Leif GW ringer och frågar om jag ska med till afrika och skjuta lite buffel i helgen kommer jag ba lägga på. Bara så de vet. Rich men älskar jakt. Särskilt i afrika, det tycker de är så himla exotiskt att jaga där. Och, de jagar med pil! Barbarer, barbarer. Gud bevare oss från barbarer.