torsdag, mars 02, 2006

Oh Jackie O



När jag läste Joyce Carol Oates bok om Marilyn Monroe var det inte Marilyn jag tyckte mest synd om, det var Jackie Kennedy. Om John F Kennedy var det minsta lik romanfiguren i Blonde, måste Jackie haft ett riktigt hårt liv. Att deras äktenskap var risigt är väl knappast en gissning, det bekräftas ju både i dokumentärer och biografier.

Var Jackie kär i John? På tidiga bilder av dem tillsammans ser hon lycklig ut men sedan, bara några år senare, faller skuggor över hennes ansikte. I all sin svala elegans, vackra aftonklänningar och juvelprydda hals, hennes ansikte helt stelt, ett krampaktigt leende över hennes läppar.

Vad kände Jackie när Marilyn sjöng för JFK på hans födelsedag? Log hon för fotograferna då? När hon gick efter sin mans kista, med hela världens förfasade ögon på sig, tillsammans med sina två små barn, vad kände hon egentligen då?

Att leva den amerikanska drömmen, var det det hon gjorde? Eller levde hon sin mans dröm, och han i sin tur, sina föräldrars dröm? Vad är den amerikanska drömmen? Är den bara ett förstelnat leende och sorgsna ögon på rikets första dam?