måndag, september 17, 2007

blåsin

Jag satt på en bänk i Blåsut. Detta var på lördan. Jag hade åkt fel med tunnelbanan och nu satt jag på en bänk i Blåsut. Från Söderstadion hörde jag mansröster sjunga Bajens lov. Min vän var på matchen. Jag undrade vad han gjorde, om han sjöng med. Jag undrade om han frös i duggregnet. Hade han sin tunna jacka? Just då kom solen över Söderstadion. Det var tur.

Sedan åkte jag hem till en kärnfamilj i förorten och målade deras väggar. Det är trevligt i förorten.

10 Comments:

Anonymous Anonym said...

Har roat mig med att läsa igenom augusti och september. Blev förv¨nad när jag insåg att ja läst så mycket. Väldigt intressant läsning! Väldigt kul.
Ha en bra dag.

17 september, 2007 23:38  
Anonymous Anonym said...

Du med amigo!

18 september, 2007 10:13  
Blogger Viktorov said...

Jag gillar verkligen Blåsut. Det är ett så roligt namn. Jag skulle nog bo där om jag bodde i Stockholm. Plus att man har ju Globen. Globen alltså!

19 september, 2007 12:25  
Anonymous Anonym said...

Om du flyttar till blåsut så kan erinasällskapet börja med regelbundna träffar. Och, du har nära till Globen, ifall det det skulle spela något indieband från umeå där.

20 september, 2007 11:35  
Blogger E1 said...

Icke - lägger in veto. Vadmalen visserligen varm men ej vindtät. Föreslår istället Gröndal, på träbroarna vid sjön. Där kan vi promenera och drilla vår gemensamma kampsång. Som Viktorov, ornitolog (?) som han är, givetvis får komponera.

20 september, 2007 14:37  
Blogger Samma said...

Erina säger inte så mycket nu. Trist. Saknar.

22 september, 2007 22:34  
Blogger Viktorov said...

Gröndal kan funka, men det namnet är ju så mesigt. Och ingen Globen heller. Jag håller kvar vid Blåsut.
Kampsång kan jag fila på, en jag är mer ornitofil än -log. Jag kan nämligen väldigt lite, men älskar väldigt mycket.

24 september, 2007 11:01  
Anonymous Anonym said...

Hurru, uppdatera nångång nurå...

24 september, 2007 19:37  
Blogger E1 said...

Kör i vind, Viktorov, Blåsut it is, jag är inte knusslig. Vid T-banestationen ligger Garagevägen, passande namn för vårt sällskap. Eftersom huvudikonen själv, lyser med sin frånvaro (kärlekstrassel ? magkatarr ? Fader Alberto behöver psalmbokshjälp ? Nya övergrepp av den infama kultureliten ?) föreslår jag att vi ses där vid nästa fullmåne och ylar mot himlen. Så kanske hon hör av sig och vill vara med i igen. Vi lockar med nypoppade popcorn, Erina. Och mjuka kuddar om det behövs. Liksom värmande vadmalsponchos i mörkrött, kärlekens färg. Vi saknar dina texter, förstår du.

25 september, 2007 19:50  
Blogger Viktorov said...

Jag bokar in det, ettan!

25 september, 2007 23:57  

Skicka en kommentar

<< Home