jo

Vad kan jag säga? Jag är bara en enda stor arbetshäst, så är det. Jag har magkatarr, som vanligt. Även min kollega fader Alberto har den. Jag lär honom att leva med magkatarr, bli vän med den. Nu har han riskakor på sitt rum som vi äter mellan måltiderna. Vi stöttar varann.
Min nya bostad är inte inflyttningsbar förrän om en månad. För det bor andra där. Jag är en främling och en flykting, bostadslös, hämningslös. Varhelst jag lägger mitt huvud är mitt hem. Jag brukar lägga det lite varstans.