torsdag, mars 06, 2008

baby we´ll be fine.


Åh, livet. Så gött. Och så ogött samtidigt. Så mycket varda. Så lite dans. Men däremellan, små fina stunder. Sen lite gråt. Och lite dans igen. Sådär håller det på.

Idag hade vi en fin stund i livet. Det var vid vattentornet. Jag åt falafel på en bänk med en ung latin lover. Enrique. Som i Inglesias. Fast nordisk. Sedan kom Julio, som i fader Alberto, och satte sig på bänken bakom. Sol i ögon, rödlök på kappan, och visst var det nästan lite varmt en stund? Jag tyckte det. Sedan började jag frysa och då gick vi.

4 Comments:

Anonymous Anonym said...

du gör så fina teckningar

08 mars, 2008 13:55  
Anonymous Anonym said...

Tyvärr är det inte jag, det är en japan som gjort dem, jag har snott dem vilket är fult att göra. Gör aldrig det, du.

E

11 mars, 2008 09:42  
Blogger E1 said...

Rapport från Stureplan: Passerade vid lunchtid Sällskapets favorit fru Lugn på nedre Kungsgatan (svartklädd). Och, och, och Jonas Hassen Khemiri (oknutna gympadojor av tyg). Honom är jag kär i. Samt Johannes Anyuru. Fast han bor i Göteborg så han lär väl inte synas till här vid finanscentrets epicentrum. Får hitta nya gudar.

11 mars, 2008 14:31  
Anonymous Anonym said...

�h gud, E1, s� underbart! Vi �r alla k�ra i Jonas Hassen, vi avl�gger sm� rapporter om var vi senast sett honom. Jag s�g honom p� bl� linje, ester satt breve honom p� gr�n linje. Och nu du, som sett honom med oknutna skor p� stureplan. Jag k�nner att jag m�ste b�rja jobba p� stureplan s� att jag ocks� f�r se kristina. Fast, n�r jag bodde d�r s�g henne aldrig, det var synd. /e

11 mars, 2008 16:15  

Skicka en kommentar

<< Home