Varför tvekar våren?

Snöyra vareviga dag, hundra minsugrader, ensamma birds som flugit hem från sina semestrar lite för tidigt och nu sjunger de lite förstrött i ett träd i väntan på att insjukna i flunsan innan våren. Deppigt.

Jag satte på mig ofodrad trench och leggings som ett vårmanifest häromdagen. Det var mycket kallt men ändå så värt. Jag är helt fed up på vintern, nu får den faktiskt ge sig. Det är helt oacceptabelt att bli till ett litet barn på frostmofjället var gång man vill vara lite vårfin. Ge dig nu Bore!

Visst gör det ont när knoppar brister? Ja Karin, det gör jätteont. Mina sprack för länge sen och det gör fortfarande lite ont.