torsdag, augusti 17, 2006

Oh Gertrud, nu fattar jag precis

Du vet de där dagarna när ens head är helt empty och ens liv helt ter sig helt innehållslöst. När någon serverar en rolig repik på ett silverfat men man kan inte respondera. När ens hår är smustigt fast man tvättade det igår. När någon säger att Aftonbladets viktklubb är en bra klubb. Idag är en sådan dag.

Jag funderar starkt på att bada ikväll. Trots att alla badkläder ligger kvar på en klippa på västkusten, helt blekta. Alla utom baddräkten, den fick följa med till stan. Vad passar sig väl bättre än att bada baddräkt på sensommaren så säg? Lite mer klätt sådär. Kyskt, precis som höstmodet. Jag vill vara kysk den här terminen. När jag var på Ängholmen i Götet badade alla tjejer topless. Topless! I Göteborg är det 1984. Jag var chockad. De bara satt där och åt sina medhavda pastasallader helt obekymrat. Topless. Som om det var charter. Bottomless hade känts mer up to date tycker jag. (Vad fint jag marknadsför Ängholmen, nu kommer du väl sätta dig på spårvagnen till Saltholmen direkt? You are not alone, många unfashionable straighta män tycker ju att less is more på överkroppen.)

Är Britt här nu? Brittsommar, som jag längtat. Ni kan ta av er era nyinköpta yllekoftor, skinnjackor och stövletter nu, jag blir faktiskt deprimerad. På med klänning! För på Britt måste man alltid ha klänning, det har min mor sagt till mig.

Jag har kommit på ett nytt ord - värdofull. Det är när man är värdo och full samtidigt. På hösten kan man vara det. Ändå längtar jag lite. Efter byxa, bio och bastu. De tre B:na. Eller nej, bastu tycker jag är helt oskönt, sitta naken bland strangers som bresar, jag gillart verkligen inte. Jag skrev bastu bara för det börja på b.

Nu kom jag och tänka på när jag satt på en strand i ett annat land med en kompis som hette Gertrud. Eller hette, det heter hon väl fortfarande. Fast vi har ingen kontakt. För jag tappar människor hela tiden. Det är det sämsta med mig. Allafall så hade(har?) hon rött hår och det här underliga namnet som hennes stränga pappa från Småland gett henne och som låg som ett ok över hennes unga axlar. Idag hade man ju bara tyckt det var koolt med då tyckte man mest det var Amish. Så sitter vi där på stranden och Gertrud säger;

" Jag känner mig så fruktsam just nu."
" Va?" Jag tittar förbluffat på den rödhåriga oskulden brevid.
" Jo men alltså, jag känner att om någon skulle komma och befrukta mig nu så skulle det bli barn."
" Jaha."

Tystnad

" Koolt."
" Jag vet."

Tystnad

"Du, Gertrud?"
" A? "
" Det kommer nån därborta."
" Vadå?"
" Nån som kan befrukta dig."
" Okej. Hejdå."
"Hejdå."

fniss fniss

Undra om hon blivit befruktad än, den fina Gertrud. Det har hon säkert. Av far sin kanske. Näe, äcklo är jag! Jag tar tillbaks. Åh, nu tittar jag ut och det är Jesuskommerljuset på himlen. Sånt där ljus som det var på alla tavlor med Jesus på hemma hos mormor. Skitfint.

Jag återkommer när en främling gjort mig på smällen så att jag har nåt att skriva om.

hejdå

1 Comments:

Anonymous Anonym said...

Taget.

17 augusti, 2006 20:08  

Skicka en kommentar

<< Home