Take me down to the paradise city where the grass is green and the girls are pretty

Så här brukar jag, trubaduren, sitta i fönstret om kvällarna och riva av några sköna riffs. Det är fantastiskt.

Nytt för november är att jag har bildtema (ej Biltema) The 60ties. Bara så du vet.

Är så himla trött och flamsig. Det är jag varje månda. På måndagar är det bara Maggan, jag och en som heter Kurt på mitt jobb. Vi brukar tala om feelings då. Och om framfall. Idag har vi talat franska och sen börja Kurri sjunga Till havs och då klämde Maggan och jag i för kung och fosterland. Det var mäktigt. Maggan och jag tycker det är roligt att skoja om könssjukdomar. Jag vet inte riktigt varför, vi bara tycker det. Vi kommer på nya namn och så.

Ibland, när Kurt är nyklippt, är han väldigt lik Kalles kaviar.

Det pågår ett julekrig här i kyrktornet. Det börja med att jag tände ljus i mitt rum i början av oktober. Maggan kontra med en hel stake. Sen tände jag några till. Sen, nästa dag, hade hon julopera på högsta volym. Ingen kunde koncentrera sig och jobba den dagen. Det brydde hon sig inte om. Hon hade lagt fram juläpplen och små ulliga får som nytt pynt på sitt office. Men då, då åkte jag till Ikea och köpte ljusslinga med skitfina stjärnor som jag hängde upp i mitt fönster. Det knäckte henni. Som hämnd uppsökte hon mig och rökte ut mig ur mitt rum med rökelse som jag får astma av. Det var roligt.

I love my job.