torsdag, april 12, 2007

Kyrknytt

Åt lunch med en kyrkofader. Vi kan kalla honom fader Alberto. Han är den finaste. Tidigare under dagen hörde jag honom berömma en karlakarl i kyrktornet för hans jeans. Han ba; Snygga jeans du har! Vänd på dig så jag får se! Roligt. Eller, man måste nog ha varit där för att fatta det roliga i att han stod och kolla på den andres stjärt. Homohumor samt modehumor.

En annan fader i min närhet, fader Gustavo, hade en rolig utläggning om kläder folk låter sy upp i Asien. Om det roliga i att alla låter sy upp oformliga kostymer i bästa 90-talsanda. Gustavo hade en teori om att asiaterna visst kan skräddarsy utan anmärkning, de väljer bara att inte göra det för att de tycker västerlänningar är så dumma.

På 90-talet köpte min förra svärfar med sig skinnjackor från Turkiet till hela familjen. Det gjorde alla pappor. Han ba´; Det var GÖRbilligt!
Det var den typen av skinnjackor med löstagbara armar. Käckt. Jacka och väst i ett.

7 Comments:

Anonymous Anonym said...

Svar i kärleksskolan: Nej, man går sin väg och vänder icke blicken åter. Nu vet vi ju genom historien om (namnlösa) Lots hustru hur bra det blir med den saken. Men jag är fast: man får ta dem som när man vaxar benen - ett snabbt ryck och väck. Sedan baddar man med lavendelvatten på de ömmande rötterna. Eva

13 april, 2007 10:25  
Anonymous Anonym said...

Du outsinliga källa av kärlekslära. Att få sitta vid dina fötter och lystra till dina ord är som balsam för min själ.

Funderar på att vaxa benen imorrn.

13 april, 2007 14:13  
Anonymous Anonym said...

På Designtorget vid Plattan står en, för mig okänd, mildögd snygg mörkhårig pojke som jag just talat med i min jakt på strykbordsöverdrag. Han berättade då muntern om sin mamma som brukade stå och stryka (förlängningssladd) i timmar i sin trädgård på Mariaberget och njuta av utsikten. När jag frågade vad hans mamma gjorde nu svarade han "hon har gått till de sälla jaktmarkerna",utan jolm i ögonen, med saklighet och bara en skymt av lite dis, nota bene.
Han kvalificerar sig för punkt nr 4: de skall ha humor och punkt 5: vara avnavlade från sin ursprungsfamilj.
Ila, Erina, en sådan man är svår att finna. Han väntar vid kassan, ännu ovetande om dig. Hälsa att du är sänd från strykbordsöverdragskvinnan. Eller så kan du bara stalka lite, för allan del - Eva

13 april, 2007 15:45  
Anonymous Anonym said...

Åh matchmaking! Fint att han står i kassan och ej på Plattan. Ety då hade jag nog inte sökt att vinna hans gunst. Tror du hans moder är kulturarbetare? Kristina Lugn har dock ingen son. Jag ska gå och titta på honom på lördag och sätta honom på prov med min kvinnliga list.

13 april, 2007 16:10  
Anonymous Anonym said...

Säkert kulturarbeterska - eller Lots fru, någon fattig poets viv som ändå fick bo flott i stuga på Söder ty maken hade goda connections. Han har blå ögon, tror jag -som vägledning. God jakt önskar Eva

13 april, 2007 16:42  
Anonymous Anonym said...

Om man ändå var musa till fattig poet/konstnär. Typ Carl-Anton i vita bergen. Hans målarateljé är så underbar. Jag skulle kunna föda honom ett tjog friska gossar där, jag har brett bäcken.

13 april, 2007 17:29  
Anonymous Anonym said...

Det oroar mig en smula att andra får tips om denne man på Designtorget. Men då säger jag: Erina har förstatjing. Inte minst för att hon behöver komma ur en osund fixering vid Carl-Anton, av alla. Trubbel, to say the least. Eva

13 april, 2007 19:22  

Skicka en kommentar

<< Home