tegnérlunden.

Min lediga dag spenderade jag med min guddotter Astrid och hennes moder. Vi gick till parken och gungade och pratade om mina kärleksproblem. Om hur Astrid kommer bli när hon blir stor. Trots att Astrid endast är ett år kan jag se mycket av Rocky i henne. Det lite försiktiga. Oviljan att få smuts på händerna.

Rocky och jag har varit vänner sedan vi var små. Jag var fyra och hon var fem. Vi satt bredvid varandra i söndagsskolan. Vi satt på golvet på kuddar i olika färger. Jag brukade hämta en kudde till Rocky om hon inte kommit och sedan paxa den åt henne. Vi hade likadana militärgröna byxor i en sammetsliknande kvalitet. Man kunde rita mönster med fingret i tyget. Vi brukade ha röda tröjor till just de byxorna. Jag undrar om hon minns? Efter söndagsskolan brukade jag följa henne hem.

Ibland när jag tänker på det genomironiska tal jag höll på Rocky & Matts bröllop vill jag dö en smula. Jag tänker på det mer sällan nu. Men ett tag tänkte jag att jag aldrig mer skulle kunna se Rockys föräldrar i ögonen igen. För det var så mycket annat jag borde sagt. Hur mycket jag beundrar henne, hur högt jag värderar hennes vänskap. Hur speciellt det är att ha någon i sitt liv som vet hela ens historia.
Jag säger det nu.