tisdag, mars 25, 2008

den långa fredan.

förlåt, jag vet att påsken är över, och ännu mer då julen, eftersom den endast varar fram till påska som alla vet. jag måste ändå få ha kvar jesus lite till. en dag eller så. eller fyrtio.

jag minns när jag var liten och tyckte långa fredan var den längsta dagen på hela året. ibland var vi hos min stränga mormor i ljungby på långfredan. där fick man inte göra just någonting.
jag tyckte min mormor verkade så väldigt gammal. jag brukade gissa på hundra år eller så.
mormor tyckte om att vila. när hon skulle vila på dagen var man tvungen att gå ut. fast man inte ville.

när vi skulle åka till mormor brukade jag sätta på mig gammaldags kläder. typ förkläde och kjol och sådant. sedan brukade jag försöka leka gammaldags lekar på hennes innergård så att hon skulle bli glad och minnas sin barndom. jag hoppade hage och kastade med en liten boll. det var sådant jag föreställde mig att man gjorde förr i tiden.

jag var ett sådant underligt barn. och det är som att det aldrig riktigt gick över. underligheten.