tisdag, mars 25, 2008

den sorgsne trubaduren.


Då återgår vi till japanen. Bildmässigt alltså, ej privatlivsmässigt. (Du ba' va, har erina haft en romans med barnbarnsbarnet till grundaren av yamaha , va, har han slitit ut hennes hjärta, va, har hon fött hans barn i bergen, va, har hon levt på mjölken från en bergsget, well kanske är det så, kanske vill jag bara underblåsa ett rykte på stan, mytologisera mig själv.)

På påsklovet - det var ett himla tjat om påsk - såg jag en lågbudgetfilm. Once. Jag såg den once och den hette så. Filmen handlade om en rödhårig gatumusikant och en tjeck som spelade in en demo. Det var en fin film. Jag tyckte det. Men. Den skulle hetat någonting annat. Något i stil med Den sorgsne trubaduren. Jag kommer ofta på bättre titlar till böcker och filmer än de befintliga, ge mig ett titelpåkommarjobb pronto, tack. Eller varför inte bara The demo, rätt och slätt.
Skoja. (Varning för att börja tänka på The commitments när du ser filmen som jag gjorde. Det pajade en del du vet Mustang Sally är ju det sugigaste stycke musik på en screen någonsin.)

Vad jag vill säga till er barn som fortfarande dejtar är att det var den perfekta dejtingfilmen. Inget sex, mycket music och starka underliggande emotions. Eller förresten, jag tycker inte man ska gå på bio då. Jag tycker man ska göra nåt skoj, typ gå på hockey, äta körv från två ändar och stjäla en kyss i pausen. Såna saker. Alternativt klassisk konsert, men det är hardcore, mer för oss gamlingar i päls.

kyss!

5 Comments:

Anonymous Anonym said...

nu är det fart på fröken. jag skrattar mycket när jag läser. att skratta mycket när jag läser är lika med ett gott betyg. varsågod. gott betyg till fröken. roligaste fröken på södermalm.

/klehnäto

25 mars, 2008 21:42  
Anonymous Anonym said...

tack kleino, han är inte så tokig själv.

26 mars, 2008 10:35  
Anonymous Anonym said...

Ny forskning visar att det är bättre att satsa på rädsla än på romantik vid första dejten om man vill få till ett fortsättning. "En tur i berg- och dalbanan eller en promenad på den svajande hängbron över ravinen gör den nya partners mer attraktiv och upphetsande än ljus, dämpad belysning och softad musik" var det ungefärliga budskapet. Hockey och körv ligger kanske nånstans däremellan...?

/Filosofen

27 mars, 2008 10:27  
Blogger E1 said...

Recension av Danmark jämte Louisiana: OK, finast var, som alltid, Helsingörs renseanleg som möter direkt när man far av båten. En sann skulptur.Giacomettis långa damer däremot slås av originalet, varifrån han snott formspråket, nämligen en etruskisk figur som kan beses i Volterra, Toskana (kul att den användes som eldgaffel av en bonde i åratal innan en arkeolog fick syn på den, säger en del om modern konst, betraktarens öga etc)(fast jag gillar de långa damerna ändå, åtminstone när de står i sitt eget rum där på Louisiana) Själva muséet är, ja, det vet du säkert, en lisa för alla själar att vandra i. Och så de två Ola Billgren som hänger i nedre planet och som drabbar mig var gång och som jag vill lägga mig platt på och uppslukas av. Blir lätt manisk när jag ser dem. Nu smygfotade så jag kan se dem var dag. I övrigt är de hamlade pilträden på vippen att brista ut i grön småknopp. Havet böljar och himlen är blå. Livet är möjligt.

27 mars, 2008 10:49  
Anonymous Anonym said...

Oh Eva, tack för det! Jag känner nu att jag måste göra en resa, en vårresa utöver den inre resan och bege mig mot söder. Ola Billgren är wonderbra, men Ernst suger tycker jag.

Glad vår!

Filofosos: Statistiken visar att förhållanden som uppstår under extrema omständigheter sällan håller. Därför tycker jag inte man ska utsätta sig för fara under sin första träff. Undvik höjder, hög fart samt båtturer under extrema väderförhållanden (tänk Estonia).

Eros, kärleksguden

27 mars, 2008 11:33  

Skicka en kommentar

<< Home