Betala eller få en kanyl i magen
Jag går som i en feberdimma hem från jobbet. Det är sent, jag är kallsvettig och lite yr och hostar som en gubbe. Jag svajar till lätt i den evighetslånga rulltrappan vid Östermalmstorgs T-baneuppgång och tänker att faller jag nu så dör jag nog.
Jag går ut och luften känns kvav. Ett av samhällets olycksbarn vinglar fram till mig, hög som ett hus greppar han min arm och drar nån vals om att han ska in på avgiftning imorgon och nu behöver han pengar bla bla bla. Jag är lite rädd och försöker vara beredd på snabba rörelser, om han skulle ta fram en kniv eller kanske en spruta att sticka mig med. Ok, ta en hundring då, säger jag, men låt mig gå sen. Han vill ha mer, jag sliter mig lös och han kommer efter men han är långsam.
Jag tror inte det är smart att ge pengar till heroinister. Men vad skulle jag göra, det var en hotfull stämmning och jag hade feber for God´s sake.
Idag läser jag i tidningen att en kvinna blivit stucken av en kanyl på Konsum igår. Scary. Hoppas det inte var min kille som gjorde det med min hundring på fickan.
2 Comments:
Usch! Obehagligt. Vem vet vad han gjort om du inte haft några pengar på dig? Jag blev "rånad" på allt jag hade löst efter en utekväll förra året. Det var inte mycket, men ändå. En ligist kom fram till mig och bad om pengar till en hamburgare "och säg inte att du inte har några pengar på dig, det ser man ju att du har". Så vad gör man? Den kvällen hade jag som tur var lite grus i fickan, annars kör jag alltid kort. För säkerhets skull, ironiskt nog. Om jag svarat "Tar du kort?" hade jag nog haft en mer påkostad tandrad vid det här laget.
Betala med kort är nog det säkraste kortet (hello ordvits a la Hegerfors) vid alla samhällets instanser förutom just vid denna.
Däremot tror jag man kan betala junkies med hamburgare, låt oss försöka med det nästa gång tycker jag.
Skicka en kommentar
<< Home