fredag, mars 17, 2006

I love Lasse

När jag var på besök hos mina föräldrar hittade jag en dagbok jag skrivit när jag var i tioårsåldern. Mitt hjärta stod i brand. Det var Lasse som tänt elden. Lasse i 5 A. Ett utdrag:

" Igår hade Anna party på hennes pappas företag. Hon är rikast i klassen. Så det var en extra fin fest. Eller så är Johan rikast jag vet inte men innan var de ihop och tillsammans var de nog rikast på skolan iallafall. Nu är Johan kär i mig och frågar på mig varje dag men jag säger NEJ ALDRIG I LIVET!!!!!!!!!! För han är ju barnslig och kort. Alla brukar ju ha sina fester hemma men eftersom Annas pappa är så rik kunde de ha festen på hans jobb. Det få plats flera där än hemma eller gör det det??????!!!! De har ju ett stort hus också men Annas farfar har ett ännu större som i Dallas nästan och en gång gick jag vilse fast Anna hittade mig sen. Pinsamt......... På festen var det pizza och JÄÄÄTTESTORA chipsskålar mycket större än man brukar få och sen mådde jag lite illa men inte lika illa som på Prodromous fest för då spydde jag ju SÅ ÄCKLIGT!!!?!! Lasse var där för Anna hade bjudit femmorna!!!!!!!!! HURRA tänkte jag när jag såg honom fast jag visste ju att han skulle vara där och var lite nervös fast sen blev jag lugn som en ko och sen gick det jättebra. Jag stod med Sassa och Malla och då kom Lasse och frågade om vi skulle dansa. Sen dansade jag den dansen som Fia lärt mig. Lite finare än den vanliga dansen jag brukar dansa. Man rör lite mer på händerna liksom och gör samma med fötterna hela tiden fast finare. Lasse var DÖSÖT!!!!! Han hade på sig tenniströja och hade lockigt hår som vanligt och var lång. Han har frågat på mig på rasterna fast han dummar sig bara men han sa ju att jag var söt också i liften på friluftsdan till sin kompis så att jag skulle höra. Jag hade på mig min aprikos tröja och grå byxor och silverskor + att Fia lockat håret på mig och det blev faktiskt ganska fint inget skryt alltså, men det blev det och det kan ju inte jag hjälpa. Dom i Lasses klass kallar mig för Modedockan. Jo serru, vi dansade alla danser och sen var det sista dansen och då var det danstävling. Då sa en i Lasses klass: - Men Lasse, ska du inte dansa med Sara som du är ihop med? Lasse sa: - Nej, det ska jag inte. Då sa han i Lasses klass:- Ja men, hon du dansar med är ju ihop med Johan W.Då sa Lasse: - Nej, det är hon inte alls!!!!!!!!! Det kunde inte han veta egentligen men det är jag ju inte heller. ALDRIG I LIVET!!!!!!! Sen dansade vi och det var en snabb låt och inte en tryckare så jag gjorde min dans lite extra snabb och jag märkte att Lasse försökte göra lite samma steg som jag. Anna och hennes mamma Birgitta var domare i danstävlingen och de knackade på axeln om man åkte ur tävlingen. Fast
inte på mig och Lasse för vi vann!!!!!!!!!!!! Hoppas inte dom andra tycker jag är stesig nu. För det är jag inte. Vi fick godispåsar som pris av Annas mamma Birgitta. Hon har alltid jätteblå mascara som Medelhavet eller blåklint. Då sa Lasse: - Du kan få min. Jag sa: - Jag har ju en egen. Då sa Lasse: - Jag tycker att du dansar fint. Då sa jag: - TACK!!!!!!!!!!!!Det är för att min syrra lärt mig. Då sa Lasse: - Jag är inte alls ihop med Sara. Då sa jag: - Vet jag väl. För du är ihop med mig. Då sa Lasse: - JA DET ÄR JAG!!!!!!!!!!!!!! Jag är så glad!!! I LOVE LASSE and animals 4-ver!!!!!!Jag skriver om kärlek här men jag vet ju ingenting om kärlek.......
ELLER GÖR JAG DET?????????????????????????? "



Tjugo år senare har jag ungefär samma frågeställning fast med färre frågetecken.

6 Comments:

Blogger Lovisienstadt said...

Det här var så bra att jag fick en rysning på slutet!

"Vi fick godispåsar som pris av Annas mamma Birgitta. Hon har alltid jätteblå mascara som Medelhavet eller blåklint."

Ååååh.

"I LOVE LASSE and animals 4-ver!!!!!"

17 mars, 2006 13:39  
Anonymous Anonym said...

Det som förvånade mig var att jag verkade vara så framgångsrik och självsäker på den tiden.

Nu är jag bara helt framgångslös och osäker. När blev jag det? Vid tretton kanske, eller vid fjorton. Du vet: "Fjorton år, varken vuxen eller barn, så spännande att leva att bara finnas till. Vi växlar våra känslor, som vädret i april..." Eller är du för ung för att minnas den typen av lines kanske, är rätt säker på att Husmodern och Storasyster minns.

Trevlig helg!

17 mars, 2006 17:10  
Blogger Lovisienstadt said...

Ja, framgångsrik är ordet! Jättehärligt!

Hahaha, om jag MINNS? Jag har lyssnat. Storasyster har trakasserat mig med de där raderna under hela min uppväxt. Från tolv till nitton, ungefär. Jag har fört dem vidare till kompisars småsyskon. Oerhört effektivt.

Trevlig helg på dig själv!

P.S Tror inte på att du är framgångslös. Den här bloggen är en framgång i sig!

17 mars, 2006 18:39  
Blogger joelh said...

"Sen dansade jag den dansen som Fia lärt mig. Lite finare än den vanliga dansen jag brukar dansa. Man rör lite mer på händerna liksom och gör samma med fötterna hela tiden fast finare."

Underbart!!!!!!!!!!!

18 mars, 2006 03:26  
Anonymous Anonym said...

Det måste erkännas att det var för lockande att mobba en 14-årig lillasyster med den låten för att man skulle kunna låta bli... ;-)
Fast egentligen var det ju Arne H man gjorde sig lustig över då och inte över dig, lovisienstadt. Det är något riktigt otäckt med en pappa som tar sig rätten att formulera åt sin dotter hur det känns att vara Charlotte 14 år!

Det man undrar nu är dock mest: Kan du ge Lasse en andra chans? Det kanske inte är för sent?

18 mars, 2006 15:54  
Anonymous Anonym said...

I love Lasse forever and ever. Our love is pure and eternal. Om jag såg honom skulle jag gärna vilja säga hej fast inte våga, så var det hela högstadiet. Han log och jag blev generad.

21 mars, 2006 16:44  

Skicka en kommentar

<< Home