The unexpected

Kolla vad gött de har det, Serge & Francoise när de går i parken. Makes me längta till våren. Och kolla smal hon är då, typ onormalt. Igår tänkte jag min första anorektiska tanke btw. Det var intressant. Idag när jag var hos dietisten -trevlig! fina tänder! spänstig krolle!- för mina healthissues sa han;
- Är det något mer du undrar?
In my head; -JA. Är du gift?
IRL: - Ja alltså, blomkål, hur är det med det? Kan jag äta det?

Har såna cravings för blomkål. Rå blomkål, blomkål i ugn, blomkål med redning, kokt blomkål, blomkål med broccoli. Luv it. Förut älskade jag broccoli men nu älskar jag blomkål mer. Precis som med män. En gång drömde jag att jag var tonårsgravid i nio månader och fick åka ensam till BB. Förlossningen var hell men sen kom det ut. Barnmorskan bara; "Grattis, det blev broccoli!" Jag ba; "Broccoli? Men.. " Barnmorskan virade in broccolin i en liten filt och sen fick jag åka hem. Jag vågade inte säga nåt för alla på hela BB verka tycka det var helt normalt att föda broccoli.

Är det junte.

Ska jag föda något annat än ett barn i mitt liv hoppas jag att det blir blomkål nästa gång. Och att dietisten är papa.