fredag, mars 23, 2007

cruel summer


Vill fly landet for obvious reasons men också för mindre obvious reasons. Fattar inte var jag ska dra bara. Eller med vem och varför och kommer det verkligen kännas bättre när jag kommer dit?

Jag vill inte ha madonnas kläder för H&M. Vill inte ha några kläder alls. Vill bo i varmt land och endast bära bastkjol. Möjligen en blomsterkrans om halsen.

När min vän Marit bodde på Grevgatan gick hon alltid till Tösses och köpte smörgåstårta för sina sista pengar. Jag har börjat göra likadant. Typ dagen innan lön, det är en nåd att äta smörgåstårta då. Tösses har finaste smörgåstårtan i hela stan, I´m telling you. Grand har finaste smorgasbordet i det här landet, det dignar av svenska delikatesser. Har inte ätit det själv men har stått och glott på det några gånger.

Varje gång jag hör Nicolai sjunga hunger vill jag dansa besinningslöst i röda lackpumps som en galen människa. Det gjorde jag igår. Jag gjorde även någonting JÄÄTEkul, vad kan jag tyvärr inte säga. Det var inget spektakulärt, föröker bara framställa mig själv som en mystisk, outgrundlig kvinna. I själva verket är jag väldigt grund.

3 Comments:

Anonymous Anonym said...

Jag hänger gärna med dig på resan. Resan till fjärran land och plockar äpplen i träden. Springer barfota mellan körsbärsträden. När kvällen kommer så kan vi sitta runt elden och sjunga visor vi kommer på. När vi tröttnat åker vi hem igen. Lätt som en plätt.

23 mars, 2007 19:24  
Blogger rita rata said...

Fantastisk blogg.
Underbara du! :) u make me smile.

24 mars, 2007 23:25  
Anonymous Anonym said...

Hittade i ditt arkiv: Fint....



En liten tjej kom ombord i min t-banevagn under någon av de få kylslagna dagarna denna vinter. Jag skulle gissa att hon var åtta år. Hennes glasögon hade immat igen, de var tejpade i sidan med frystejp. Hon reste ensam. Hon hade turkos manchesterbyxor och en mössa som envisades med att glida ned över pannan när hon böjde sig framåt. Under armen höll hon ett violinfodral. Hela hennes uppenbarelse var hjärtskärande, hur hon försökte putsa bort imman från glasögonen och samtidigt hålla i fodralet. En bekymmersrynka mellan hennes ögon. Jag ville krama henne. Mitt hårdaste. Säga; Lilla älskling. Lilla udda fågel. Du är så fin. Allt kommer bli bra.
Barnvärlden är ofta grym för underbarn. Vuxenvärlden mer välkomnande, förstående. Vi borde fridlysa udda fåglar. Skydda dem så att ingen bryter deras vingar när de är små.

posted by Erina Jaran @ 13:07

26 mars, 2007 00:29  

Skicka en kommentar

<< Home