Sweet child of mine

Talar mycket danska nu, övar varje dag med en halvdansk. Han säger en fras och sen säger jag efter. Snart kommer språket sitta, jag svär. Jag märker att han tycker jag är talangfull fast han inte vågar säga det.

Har fått återfall i uppehållet, jag ber om ursäkt för min inkonsekvens. Har jag inget bättre för mig än att skriva här frågar jag mig nu, svaret är jo. Öva danska, äta lurre, kamma luggen exempelvis.

Jag, och många med mig, är upprörda över det stora antal spyor man konfonteras med i den här stan var dag. Det är så äckligt, dör långsamt.

O, lyssnar på Sweet child of mine med Mylo, så bra. Ungdomens toner i ny tappning. O, och jag såg St Elmos fire häromnatten, den var precis så fin som jag mindes den.

Bekännelse: Ibland när jag får en invit via sms eller så, visar jag det för fader Alberto. Ibland får jag hans godkännande, ibland fnissar vi. Det är taskigt. Fattar inte att han som kyrkoherde kan svika sitt ämbete så fatalt. Sköja. Det är gött att han gört. Han hjälper mig skilja agnarna från vetet såattsäja. Det blir en dålig skörd i år.