Turtleneck for life

About last night; Igår hade vi den intressanta och relevanta diskussionen om vad man skulle äta om man bara fick äta en rätt resten av livet. Alma tog köttfärssås. Köttfärssås till frukost, lunch, middag. Så gött tycker hon det är. Jag tog nypotatis, avocado, rädisor och fänkål. Fräscht. Sen skulle man välja en outfit som man var tvungen att bära resten av livet. Som man hade valet varit lätt, mörk kostym of course. Hög kvalité, klassisk, skräddarsydd (obs ej i thailand) med vit skjorta och vitt linne under. Undertill en flygig form av kalsong som även kunde fungera som shorts/badbyxa om sommaren. Nertill handmade 1000-dollars läderskor. Skitlätt. Som kvinna är det svårare. Blåsa? Sina skönaste jeans? Skinnkjol? Nä. Det måste funka när man är åttio också. Man får inte frysa i det. Inte vara för varm på sommaren. Det måste funka vid alla tillfällen HELA livet. Okej, jag tar poloklänning i något tunt kashmirliknande material. Love polo. Det är classy och varmt. Män hatar polo. Jag älskart.

Klänningen ska vara svart, lätt klockad och av neutral längd. Det ska vara knappar längsmed hela bakstycket så att jag kan fälla ned den övre delen, stoppa in och behålla nedre delen som kjol. I midjan ett skinnskärp utan spännen, ett man knyter. Under kör jag en mörkt midnattsblå underklänning i nåt slitstarkt material, typ balon. Den kan användas till sommarklänning samt som top i kombo med klänningens underdel. Funkar vid alla tillfällen, i alla åldrar livet ut. Skor vet jag inte. Det är skitsvårt, de måste vara slitstarka sommar, vinter, höst och vår. Och fotriktiga, de måste vara de mest fotriktiga skorna ever made. Samtidigt vill man ju inte gå i vandrarkängor resten av livet. Man måste även bestämma sig för en frisyr man ska stanna i resten av livet. Också svårt. Jag återkommer. Tacksam för tips. Om man får byta underkläder vet jag inte, jag hoppas det.