rocky balboa

Kära dagbok. Idag har jag köpt springskor. Jag funderar på att springa i dom. Runt Riddarfjärden kanske. Det händer att jag försöker gå runt den, men det slutar oftast med att jag går ner till ångbåtsbryggan på Långholmen och sitter där och drömmer mig bort som en annan pensionär.

Det är Rocky som fått mig att vilja springa. Den riktiga Rocky alltså, boxaren, inte väninnan. Jag såg första Rockyfilmen nyligen, den har allt. Kärlek, snyggt mode, spirit...allt! Jag älskar när Rocky springer upp till statyn till Eye of the tiger, så himla mäktigt alltså. Så vill jag också springa. Problemet är att Stockholm inte har nån motsvarande staty. Göteborg har två, Kopparmärra och Poseidon. Fatta mäktigt att kuta uppför hela Avenyn i skitsnabb fart och sen göra V-teckent vid Poseidon och sen hoppa i fontänen.

Min andlige vägledare och livsledsagare fader Alberto har också börjat springa. Då måste det vara rätt och riktigt. Jag tror han har en sansad och eftertänksam springstil. Jag kommer nog mer försöka springa som Rocky, typ som en galning. Och, jag har köpt en halsduk också, himmelsblå, precis som Rockys.