sagan om ingenting.

Det finns inga grodor, det finns inga styvmödrar och goda féer. Det finns inga önskebrunnar, inga andar, inga tre önskningar att önska.
Det vet vi väl.

Men ändå. Tycker vi oss vandra runt i en saga ibland, alla miljöer kulisser, alla stjärnklara nätter över Västerbron till bara för oss.

Ibland, vissa dagar, regnar det paddor från himlen. Stora feta paddkroppar som krossas mot asfalt. Som i Magnolia.

Liven våra så små och ynka, allt och inget rymmer de. En villfarelse om att allting bara var en saga, inget är på riktigt.