breaking glass.

Kyrkoåret har börjat. Storkyrkans klockor klämtade bara för mig. Kören sjöng vackert, något svaga tenorer och dålig frasering möjligtvis. Nattvarden var god.

Det var julmarknad den dagen. Där var jag, mina föräldrar och Nicolai Dunger och hans ungar. Och några till men dem lade jag inte märke till så noga.

En glasmästare blåste ett hjärta. Min mamma köpte det till mig. Jag ville ge det till Nicolai. Men så tänkte jag att det förmodligen fanns en moder till ungarna. Man vet ju hur det är. Ingen rök utan eld. Ingen unge utan moder.

Sedan tänkte jag att jag kanske skulle ge mitt glashjärta till Någon Annan. I julklapp kanske?

Men så såg framför mig hur Någon Annan tappade det i golvet. Eller lade undan det i ett skåp. För att det inte passade in.
Så. Jag bestämde mig för att behålla det för mig själv.