kitten.

Dagarna går oändligt långsamt, en evighet från det jag stiger upp tills dess jag sluter mina ögon. Arbetsdagarna varar en hel evighet. Klockan är inte tolv än och jag har gjort ett helt dagsverke, ätit byggarbetarlunch vid elva, tagit en danspaus till dancehall, det är något med sommarn, något med mig som får mig att vilja dansa till dancehall. Och jag undrar var närmsta statoil finns där jag kan köpa mackglasögon, älskar mackglajer. Dom går aldrig sönder, man tappar aldrig bort dem och så kostar de typ 39, det är magiskt.

Det är rätt långt till statoil från där jag är nu. Jag längtar till annika ska komma, annika kommer hit till kyrktornet ibland för att hålla mig sällskap och berätta lite om sitt liv. Jag har lärt mig jättemånga saker av henne, hon är fin. Annika älskar smycken, till sin 60-årsdag önskade hon sig bara smycken, alla kom till festen med påsar av smycken. Hon bär dem varje dag. Ibland när jag är ledsen och annika kramar mig känns det som att det finns en gud. Skulle du träffa henne skulle du förstå.

Jag ser en lista i tidningen över alla konserter i sommar, endast två intresserar mig - Cat Power och Leonard Cohen. Of course. Leonard spelar på Sofiero slott utanför Helsingborg, gud så småborgerligt sitta på filt och lyssna till jane came by with a lock of your hair she said that you gave it to her och äta jordgubbar och räker och ett glas vitt. Fast trevligt. Hur kommer man till sofiero slott? Jag önskar det skulle regna när jag var där och att jag fick ha min famous yellow raincoat som jag har med mig överallt men det regnar ju alldeles för korta stunder i det här landet.

Jag drömde om kattungar, hela natten små svarta, tigerrandiga, grå kattungar med rosa nosar som ville bli upplockade. Vad betyder det? Sedan jag var på Gotland har jag fått en helt ny kärlek till katter, var vi än vände oss fanns kattungar som ville ligga i knä. Nu tänker jag på Kitten, min first love. Eller var han den andra kanske? Allafall så kom han från mariestad, han var femton jag tretton, vi möttes på kyrkans läger i västergötland. Han hade torra, nariga händer, doftade lite för starkt av farenheit och hade nån form av bokstavsdiagnos. När vi skulle ta kort på alla deltagare stod vi på en stol, han höll min hand i sin stora, skrynkliga och på fotot står vi och ser på varann. Vi träffades en gång efter det, i Falköping. Han hade ny tjej och ignorerade mig totalt.

story of my life