Papa don´t preach

Denna titel har jag snott inte bara från Madonna utan även ifrån dear Bianca (Bianca.blogg.se) som skrev ett starkt inlägg om sin pappa en gång. Mitt är inte riktigt lika djupodlat men ändå.

Min pappa läser min blogg. Vi satt i bilen och plötsligt kommenterade han något jag skrivit här. Har jag berättat det för honom? tänkte jag förvånat. Det läste jag på bloggen sa han då. (Jag hade lånat hans dator och på så sätt hittade han mig.) Shit,shit jag blev helt kallsvettig och försökte komma på om jag kan ha skrivit något olämpligt. Har jag skrivit om sex och knark? Om djävulsdyrkan? Om en trasig barndom? Det stod helt still, jag kunde inte komma ihåg ett enda inlägg. Nej varför skulle jag gjort det. Men jag skrev ju om flytningar en gång, har han läst det? Har jag skrivit om att jag är krasslig, svårt förkyld fast jag sa att jag inte var det när han ringde?
Pappa börjar alltid våra samtal med att fråga; Är du förkyld? Jag vet inte om det är för att jag alltid låter lite förkyld i telefon eller om det är istället för hur mår du. Det är rart, pappa.