Monkey buisness

För en tid sedan satt jag och zappade mellan kanalerna och fastnade för ett program på Animal Planet. Det handlade om näsapor på Borneo. De ser fullständigt oanständiga ut med den snoken mitt i fejan måste jag säga. Barnförbjudna. En speaker berättade inlevelsefullt om apornas liv, alla hade olika namn. Ledarapan hette Archibald. Han var värsta fightern och hade tillgång till ett helt harem med apdamer. Han var lite äldre och belevad och fick vem han ville, som Örjan Ramberg typ.

I stammen fanns en uppstickarhanne som konkurrerade med Archie, han hette Bill och var lite yngre och piggare, tänk Micke Persbrandt. De två bråkade hela tiden, så fort det var bråk ackompanjerades det av actionmusik, det var värsta slagsmålen, de blödde mest hela tiden. Tänk Örjan och Micke på krogen.

Alla aporna i hela stammen var jättesnuskiga. Verkligen. Det gjorde det hela tiden, överallt, alla med alla. Mamman med morfarn, pappan med en annan pappa, pappan och lilla babyapan – ja, gosse vad de höll på. Jag blev helt generad där ett tag och undrade om det verkligen var lämpligt att sända ett program av denna karaktär på bästa Bolibompatid. Samtidigt fascinerad. Varför har man inte fått veta detta i andra naturprogram om apor? Har de alltid varit värsta pervona eller vill de bara vara moderna?

Så kom torkan. Alla aporna låg helt slöa i träden. Orkade ingenting. Inte ens vara promiskuösa. Bill och Archie låg i samma träd. Revir var inte att tänka på. Aptjejerna var helt ointressanta.Det fanns ingen mat. Babyaporna försökte krypa upp till sina mammor för att dia men mammorna bara stötte bort dem. Sorglig musik i bakgrunden. En babyapa dog. Mina ögon tårades.

Regnet kom! Alla aporna var jätteglada och bestämde sig för att plundra några skogsarbetares bostad. Hela apgänget hoppade in genom fönstren, gjorde en snabb räd och tog mig sig allt ätbart och drog. Skogsarbetarna kom hem och blev rosenrasande. Genast begav de sig ut och sköt två näsapor. Morgonen efter låg Archie livlös på marken.

Bill blev gängledare och sen slutade programmet. Jag fulgrät.

Nu undrar jag: Kan apor läsa manus?
Hade de bara filmat massa apor och klippt ihop så att det blev spännande?
Hur kunde filmteamet stå och se på när babyapan dog? Eller gjorde den inte det, hade de bara bedövat den?
Är den dramatiserade djurfilmen (ex Pingvinresan som går på bio nu) den nya tidens underhållning?