I love ladies

Jag är så rik nu! Det är great, jag vet inte var jag ska göra av alla pengar. Så jag okynnesåker taxi hela tiden. Jag kan känna att jag liksom växt ifrån tunnelbanan. Blivit för gammal för kollektivtrafik. Igår sa chaffissen att jag gott kan åka taxi för några tusen i månaden för det är vad det kostar att ha bil. Det har du rätt i, sa jag.

Det bästa med att inte ha en ledig dag på flera veckor är att man inte spenderar några pengar och på så sätt blir tät som värsta feta direktören. Det sämsta är att man missar alla tvättider. Är inne på min andra dag med bikini inunder, har inga rena undisar. (Högintressant läsning)

Det går ett rykte om mig på en community att jag är lesbisk. Om det ändå vore så väl. Det hade ju varit skitlätt. Jag hade bara gift mig med Carin direkt. Eller kanske med mi lady. Eller blivit ihop med Alma, hon är underbar. Och så känslomässigt stabil. Och trygg. Och snygg. Häromdan när jag verkligen behövde prata med henne och hon var i London ville jag dö en smula.
Jag gråter aldrig in public, bara med Carin och Alma. Det är gött.

Snart ska jag gå på mitt bästa café med Lady in red. Där är det rött bordellljus, fula fåtöljer och en ägare som går runt och bjuder alla gäster på äpplen från sin trädgård. Jag hängde där med Mattis hela förra hösten. Först gick vi på bio, sen satt vi bara på cafét och läste tidningar utan att prata. I timmar satt vi så. För vi orka inte. Det behöver man inte. Han är bästa killen tycker jag, ty han är som en lady. Jag föredrar ladies.