en människa en ö.

Jag är dönervös inför en grej imorron. Jag vill inte säga vad det är. Det är lite pinsamt, det hela. Kanske att jag säger det i efterhand, vi är ju ändå vänner du och jag.

Idag har jag tänkt på konstnärer. På en galen konstnär i trakten som gör stora statyer och all möjlig galenskap i trä. Calle Öhrnmark heter han. Han bor i ett träland han byggt åt sig själv. När jag var liten var klassen på skolresa där. Häromdan, när jag var på visingsö cyklade jag förbi ett vitt tempel som en annan konstnär gjort som nån sorts installation. Det var snyggt. Jag tänker att öar lämpar sig väldigt fint för konstnärer. De får nån sorts fristad där. Öborna ba; ja vad kan vi säga om den tokfrans, han är ju konstnär. Och så accepterar de konstnärssjälar och låter dem bygga lite vad dom vill. Så tänker jag att det förhåller sig med konstnärer och öar.

Godnatt.