I´m a loser baby, so why don´t you kill me

Utan min mamma skulle jag DÖ. På riktit skulle jag det.
Ärvd migrän i rakt nedstigande led (tack farmor edit,tack pappa, tack syster) och nu tror jag att jag har magsår också. Wideopen och jag mår som röven, inte vanliga tarmhell utan magsäcken. Igår var det värst för då var det migrän i ett dygn I kid you not. Och jag ringer mother och säger farväl nu dör jag och hon säger nädå, och jag säger klag klag och ynkynk och BUÄ. Och hon säger ät losec så nu gör jag det. Min snygga syster sa att jag ska äta varannan timme så det gör jag. Välling och skorpor, som en bebi med tänder är jag. Det är inte gott. Skit-ogott.
Och jag är förkyld och har feber. Den som gav mig det ska ha stryk. Eller inte. För det gör inte så mycket, jag har ju ändå mest tråkigt så jag kan lika gärna vara förkyld. Och död.

Två av tre semesterplaner ger mig almost panikångest. Oh, och jag har fått ett erbjudande om mat och logi på en spansk ö som rimmar på pizza. Jag kommer SO NOT åka dit. För jag är tråkig. Enda ön jag kommer besöka är Visingsö. Jag kommer cykla på den med mina föräldrar. Oh, och bada vid udden intill hästhagen. I baddräkt. För jag är tråkig.

Varför skriver jag här när jag är så uppenbart ur fas och varför är jag på jobbet överhuvudtaget idag, I dunno. Pliktkänsla eller, det har jag väl aldrig haft tidigare så varför ska jag ha det just idag när jag bara vill lyssna på Rufus Wainright i framstupa sidoläge.

I sommartid när riktiga människor med riktiga liv har semester, då kan jag skriva lite vad som helst här slår det mig nu. Få lite mer konstnärlig frihet, komma in i ett flow och bara skapa. Skriva dikter, måla tavlor som jag lägger ut, göra konstinstallationer, ge mig hän. Tror jag börjar redan nu faktist. En dikt kom till mig så starkt.

Livet
Är det så
att jag ska bo med trettitvå katter
och sluta tvätta håret
Är det så
det förklarar det öppna såret

Skoja ba. Jag är så störd och barnslo.