hej hej sommar.

Semester och det regnar katter och hundar, det är råhärligt. Jag älskar när det är ett tydligt väder, som idag. Gul regnkappa på. Röda gummistövlar på.

I sommar ska jag mest stå i en åker med en vän och titta på gräs.

Jag längtar till augusti för då öppnar den lilla optikerbutik där jag ska ha min årliga synkontroll. Hoppas, hoppas på dålig syn. Hoppas, hoppas örnsynen försvann med min ungdom. Jag har sett ut ett par Johnny Deppglasögon som kommer bli perfekt åt mig. Fast johnny är finare i sina. Han ett så finmejslat ansikte, vår herre målade honom med tunna penslar. Mig målade han en annan dag. Ibland tycker jag att jag har ett sådant ansikte som kommer emot en och bara blir större och större om du fattar vad jag menar. Lite älghuvekänsla. Men det är okej, jag låter ingen skugga falla över vår herre.

hej på en stund!

kitten.

Dagarna går oändligt långsamt, en evighet från det jag stiger upp tills dess jag sluter mina ögon. Arbetsdagarna varar en hel evighet. Klockan är inte tolv än och jag har gjort ett helt dagsverke, ätit byggarbetarlunch vid elva, tagit en danspaus till dancehall, det är något med sommarn, något med mig som får mig att vilja dansa till dancehall. Och jag undrar var närmsta statoil finns där jag kan köpa mackglasögon, älskar mackglajer. Dom går aldrig sönder, man tappar aldrig bort dem och så kostar de typ 39, det är magiskt.

Det är rätt långt till statoil från där jag är nu. Jag längtar till annika ska komma, annika kommer hit till kyrktornet ibland för att hålla mig sällskap och berätta lite om sitt liv. Jag har lärt mig jättemånga saker av henne, hon är fin. Annika älskar smycken, till sin 60-årsdag önskade hon sig bara smycken, alla kom till festen med påsar av smycken. Hon bär dem varje dag. Ibland när jag är ledsen och annika kramar mig känns det som att det finns en gud. Skulle du träffa henne skulle du förstå.

Jag ser en lista i tidningen över alla konserter i sommar, endast två intresserar mig - Cat Power och Leonard Cohen. Of course. Leonard spelar på Sofiero slott utanför Helsingborg, gud så småborgerligt sitta på filt och lyssna till jane came by with a lock of your hair she said that you gave it to her och äta jordgubbar och räker och ett glas vitt. Fast trevligt. Hur kommer man till sofiero slott? Jag önskar det skulle regna när jag var där och att jag fick ha min famous yellow raincoat som jag har med mig överallt men det regnar ju alldeles för korta stunder i det här landet.

Jag drömde om kattungar, hela natten små svarta, tigerrandiga, grå kattungar med rosa nosar som ville bli upplockade. Vad betyder det? Sedan jag var på Gotland har jag fått en helt ny kärlek till katter, var vi än vände oss fanns kattungar som ville ligga i knä. Nu tänker jag på Kitten, min first love. Eller var han den andra kanske? Allafall så kom han från mariestad, han var femton jag tretton, vi möttes på kyrkans läger i västergötland. Han hade torra, nariga händer, doftade lite för starkt av farenheit och hade nån form av bokstavsdiagnos. När vi skulle ta kort på alla deltagare stod vi på en stol, han höll min hand i sin stora, skrynkliga och på fotot står vi och ser på varann. Vi träffades en gång efter det, i Falköping. Han hade ny tjej och ignorerade mig totalt.

story of my life

en dejlig rosa.

det är juli, folk är på semester, industrisemester finns det ens längre? nåväl, jag sitter ensam i ett kyrktorn i en förort till en större stad - i europeiska mått mätt- jag är oanständigt klädd och jag hoppas inte jag blir påkommen, en gång blev vi det jag & cari, det var en annan sommar då det var trettifem grader varmt i tornet och hon gick i baddräkt och jag i kjol och bh. precis då kommer en liten sträng herre i trenchcoat och hopsnörpt mun, jag tycker om att tänka på honom som Den sista puritanen.

ikväll ska jag passa gudungen min medans hennes föräldrar dansar tango på nån dansbana inne i stan. jag längtar till astrid, hon är så fin. jag har ett foto av henne på väggen på mitt kontor. alltid vill jag finnas för henne.

politiskt inkorrekt.

Några barn kastade stenar på en liten andfamilj. Stora stenar. Jag såg rött. Jag har aldrig sett rött förut. Möjligen blått och svagt lila, men aldrig rött. Så jag klev upp ur vattnet ( jag simmade i sjön, helt nära änderna) och skrek; Stick hem era fetton! (Erina= djurens beskyddare.) Just när jag skrek kändes det rätt och riktigt. Strax efteråt, när jag såg att en av pojkarna var något rundhylt kändes det...inte bra. Kolla på mig, jag är också ett fetto! ville jag ropa. Gå inte hem, kasta sten på mig istället! Det gjorde de inte. Istället såg jag ryggen av rund 11-årig pojke som gick med nedböjt huvud mot sin handduk.

ja.

Det finns en så fin intervju med Suzanne Brøgger, min idol, jag har hängt upp den på väggen hemma. Så att fler ska få läsa. Och älska Suzanne. Man måste älska Suzanne. Om sin man säger hon; En dag kom en författare hem till mig och drack te. Sedan blev han kvar. Så fint.
Och vidare; Jag gifte mig för att få skratta. Karin Thunberg frågar; Skrattar ni forfarande?
Varje dag, säger Suzanne. Annars kan man lika gärna vara ensam.

Alla måste älska Suzanne.

indianajonessommar.

Det var jättefint och sol när jag vaknade, håret flöt ut över hela kudden som olle adolphson skulle sagt, som en gloria och jag låg med händerna knäppta över bröstet som ett helgon, eller ett lik kanske inte vet jag. Jag tror bestämt jag somnade exakt så. Allafall så är det en jättefin dag och jag har ny klänning på mig som kostade 149 kr och går barfota i kyrktornet för det är bara jag här. Igår fick jag mig en släng av sthlm fashionweek (hatart) på F12 där det bara var snygga fashionpeople. Och så jag. Och min granne men han kände alla och är rätt snygg själv så han lämnade mig ensam med ett jättestort glas kaffe i handen, jag dricker inte ens kaffe men det uppfattade inte han (dåligt). Jag blev jätteglad när jag fick se tre australiensare som bett mig fota dem på skeppsbron tidigare under dan. Hej känner ni igen mig sa jag (som vanligt) och de ba sure mate (playmate?) och jag bara thank god , och sen sa de att de var rockstjärnor (yeah right) och att de älskade sverige (easy girls) och att de ville stanna här hela sommarn. Min granne ba kände du dem (mighty impressed) när vi gick hem a nu gör jag det, sa jag. Och sen var det nån som skurit i daisy, min cykel, skitarg blev jag. Måste de välja den svagaste på hela parkeringen, kunde de inte bara skurit i mig direkt, himla ungar. Jag har tejpat henne med isoleringstejp nu, lagat henne så gott det går men hon är illa medtagen, det går bara att svänga henne åt höger efter att de slog henne. Det är skitjobbigt är räkna ut vägar så att man bara svänger åt höger. Marc Jacobs har gjort en parfym som heter daisy, hade inte flaskan vart så ful hade jag köpt den åt henne.

indiansommar.

Jag skulle vilja träffa dina föräldrar, sa jag till Ester en dag. Det fick jag. Esters föräldrar är unga, tuffa föräldrar som går på rockonserter och som kan allt om film. Så jag tvingade mig på dem helt påfluget en lördalunch och pappan kände sig tvungen att bjuda och det var gott. Jag tycker det är jättetrevligt att träffa andras föräldrar. Det är nåt nytt. Något som kommit med åldern. Jag tycker inte det är lika trevligt att träffa potentiella svärföräldrar. Jag har fortfarande inte kommit över mina förra. Kanske aldrig kan.

På sistone har jag försatt mig själv i underliga situationer genom att gå fram till folk och undra om de känner igen mig. Nä, säger dom. Oki. Hejdå. Vet inte riktigt vad det är med mig. Jag saknar att vara en blyg, osäker och stammande viol. Ung. Det var mer klädsamt. Men vadå, vem orkar spel, vem orkar vänta på telefon, man hejar på dom man vill och man ringer när man vill prata. Det är mycket enkelt.

Jag längtar till när det blir kallt.